Lumihome (Microdochium nivale) on sienitauti, joka viihtyy erityisesti kosteissa ja viileissä olosuhteissa, kuten Suomen syksyssä ja talvessa. Lumihomeen iskiessä syysviljaan se voi aiheuttaa vakavia satovaurioita. Viljelykasvit, jotka ovat heikossa kunnossa, ovat alttiita taudeille ja myös lumihomeelle. Tästä syystä syysviljan kasvua kannattaa voimistaa kaikin tavoin. Lehtilannoitus ja syysrikkatorjunta ovat menetelmiä, joilla syysviljan ravinteiden saantia parannetaan kasvun lähdettyä käyntiin - tätä kautta kasvu voimistuu.
Lumihomeen torjuntakäsittelyyn voidaan yhdistää lehtilannoitus, jolloin syysviljalle saadaan juuri ennen talvea voimaa kasvuun. Lohkoilla, joilla ravinnearvot ovat alhaisempia tai pH on korkea, kannattaa lehtilannoitus tehdä jo aiemmin. Mahdollisimman monipuolinen lehtilannoitus valmisteilla, jotka toimivat luotettavasti myös syksyn olosuhteissa ja sopivat hyvin tankkiseoksiin, on paras valinta. Syysvilja tarvitsee mangaanin lisäksi mm. booria, kuparia ja sinkkiä talvehtimiseen. Riittävästä kaliumin määrästä kannattaa huolehtia keveimmillä mailla. Wuxal Multifluid ja Wuxal Microplant ovat valmisteita, jotka täyttävät edellä mainitut kriteerit.
Prolinella ja lehtilannoituksella monipuolinen vaikutus
Proline 250 EC tautiaineen ja Wuxal Multifluidin tehoa päästiin testaamaan syysvehnällä syksyllä 2024 Laihialla. Proline 250 EC on lumihomeeseen tehoava tautiaine. Pelkkä Proline-käsittely pelasti kasvustot, mutta Prolinen ja Wuxal Multifluidin seoksella käsitellyt kasvustot näyttivät vielä tiheämmiltä ja paremmilta.
Kasvuolosuhteet suosineet riskiä lumihomeen kehittymiselle
Aikaisin kylvetty syysvilja voi kasvaa reheväksi ennen talvea, mikä altistaa myös lumihomeelle. Tiheä ja rehevä kasvusto pitää kosteutta, mikä luo otolliset olosuhteet taudin leviämiselle. Syksy on ollut lämmin ja sateitakin on saatu, jolloin syysvilja on voinut ehtiä kasvamaan nopeasti rehevämmäksi mikä lisää riskiä lumihomeinfektiolle. Kylvöjä tehtiin paljon jo elokuun lopulla ja syyskuun alussa, jolloin varsinkin ne kasvustot voivat olla reheviä ennen talven tuloa.
Tautiainekäsittelyn ajankohta haastava syksyn olosuhteissa
Lumihomeen torjuntaa voidaan tehdä Proline 250 EC-valmisteella viljojen ollessa orasvaiheessa. Se estää sienen solukalvojen muodostumista ja kasvuun tarvittavien sterolien tuotantoa, mikä pysäyttää taudin kehittymisen ja auttaa kasvia talvehtimaan terveenä ja vahvana. Prolinen teho ei rajoitu pelkästään lumihomeen torjuntaan, vaan tuote toimii myös muita viljaa uhkaavia sienitauteja vastaan. Tämä tekee siitä monipuolisen ja tehokkaan työkalun viljelyssä.
Pääsääntöisesti hyvänä torjunta-ajankohtana nähdään, kun maa on sula ja viljat ovat vielä kasvuvaiheessa. Liian märällä säällä ei pidä sotkea peltoja ja sateiden jälkeen pitää odottaa niiden kuivumista. Optimaalinen ruiskutusajankohta on yleensä lokakuussa, jolloin kasvit saavat suojaa ennen talven saapumista. Suositeltu annostus on 0,5–0,8 litraa hehtaarille. Rehevissä kasvustoissa ja lumihomeelle alttiimmilla lajikkeilla kannattaa käyttää korkeampaa annosta ja vähemmän rehevissä kasvustoissa ja lumihometta paremmin kestävillä lajikkeilla riittää pienempikin annos. Ruiskuttaa voidaan yöpakkasten esiintyessä, ja silloin se usein onnistuu teknisesti parhaiten maiden kantaessa paremmin työkoneita. Päivällä lämpötilan pitäisi kuitenkin nousta yli 5 °C asteen. Lumihomeen torjuntaa on tehty menestyksekkäästi myös vasta marras-joulukuussa, mutta riskinä voi olla pysyvämmän lumen sataminen maahan. Jos torjunta jostain syystä on jäänyt tekemättä aiemmin, kannattaa myöhempää ruiskutusta harkita, jos pelto on riittävän kuiva ja lumeton.
Lumihomeen torjunta vaatii usean asian huomioimista
Yksi tärkeimmistä keinoista lumihomeen ehkäisemisessä on viljelykierto, jolla saadaan maaperässä elävien lumihomeen itiöiden määrää vähennettyä. Viljan viljely peräkkäisinä vuosina ja kasvin jätteet samalla lohkolla lisäävät merkittävästi taudin leviämisriskiä. Kylväminen peittaamattomalla siemenellä lisää riskiä. Metsän varjostamat alueet ja reunat sekä alavat, tasaiset maat ovat alttiimpia paikkoja lumihomeelle. Aikainen kylvö ja rehevät kasvustot lisäävät riskiä. Maantieteellisesti riski on suurempi rannikkoalueiden ulkopuolella ja alueilla, joihin sataa lunta pysyvämmin. Kuitenkin täydellisiä lumihometuhoja on nähty myös rannikkoalueilla. Pahimmassa tapauksessa useamman kymmenen hehtaarin syysviljamaan tuhoutuminen lumihomeen takia on suuri lisäkustannus yksittäisellä tilalla, ja silloin on kyse useista tuhansista euroista. Lumihomeen torjuntakustannuksiin kuluu rahaa maksimissaan muutamia kymmeniä euroja hehtaaria kohden. Ainakin riskialttiimmat lohkot ja alueet kannattaa käsitellä ja vakuuttaa kasvusto talven varalle tilan sijainnista riippumatta, jos kasvusto on nyt hyvä.
Bekämpning av snömögel kräver skicklighet
Snömögel (Microdochium nivale) är en svampsjukdom som trivs särskilt bra i fuktiga och svala förhållanden, såsom under hösten och vintern i Finland. När snömögel angriper höstgrödor kan det orsaka allvarliga skördeskador. Odlingar som är i dåligt skick är mottagliga för sjukdomar, inklusive snömögel. Därför är det viktigt att stärka tillväxten av höstsådda grödor på alla möjliga sätt. Bladgödsling och bekämpning av höstogräs är metoder som förbättrar näringstillförseln när tillväxten kommit igång – vilket i sin tur stärker tillväxten.
Bekämpning av snömögel kan kombineras med bladgödsling, vilket ger hösgrödor extra kraft inför vintern. På åkerskiften med lägre näringsvärden eller högre pH bör bladgödslingen utföras tidigare. En så mångsidig bladgödsling som möjligt med preparat som fungerar pålitligt även under höstförhållanden och är lämpliga för tankblandningar är det bästa valet. Förutom mangan behöver höstgrödor även bor, koppar och zink för att övervintra. På lättare jordar är det viktigt att säkerställa behovet av kalium. Wuxal Multifluid och Wuxal Microplant är preparat som uppfyller dessa krav.
Proline och bladgödsling ger mångsidig effekt
Proline 250 EC svampmedel och Wuxal Multifluid testades på höstvete hösten 2024 i Laihia. Proline 250 EC är ett svampmedel som är effektivt mot snömögel. Enbart Proline-behandlingen räddade grödorna, men grödorna som behandlades med en blandning av Proline och Wuxal Multifluid såg ännu tätare och bättre ut.
Växtförhållandena har gynnat risken för snömögelutveckling
Höstgrödor som såtts tidigt kan växa frodigt innan vintern, vilket också ökar risken för snömögel. Täta och frodiga bestånd håller kvar fukt, vilket skapar gynnsamma förhållanden för sjukdomen att spridas. Hösten har varit varm och det har regnat, vilket har lett till snabb och kraftig tillväxt av höstgrödorna, vilket ökar risken för snömögelinfektion. Många sådde redan i slutet av augusti och början av september, och särskilt dessa grödor kan vara frodiga innan vintern kommer.
Tidpunkten för svampbehandling är utmanande under höstförhållanden
Snömögel kan bekämpas med Proline 250 EC-preparat när beståndet befinner sig i tidigt stadium. Det förhindrar bildandet av svampens cellmembran och produktionen av steroler som behövs för tillväxt, vilket stoppar sjukdomens utveckling och hjälper växten att övervintra frisk och stark. Prolines effekt är inte begränsad till snömögelbekämpning, utan produkten fungerar även mot andra svampsjukdomar som hotar stråsäd, vilket gör den till ett mångsidigt och effektivt verktyg inom jordbruket.
Generellt anses en bra tidpunkt för bekämpning vara när jorden fortfarande är ofrusen och grödorna fortfarande växer. Det är viktigt att undvika att köra på fälten när de är för blöta, och efter regn måste man vänta på att de torkar. Den optimala tidpunkten för besprutning är vanligtvis i oktober, vilket ger växterna skydd innan vintern kommer. Den rekommenderade dosen är 0,5–0,8 liter per hektar. I frodiga bestånd och mer mottagliga sorter bör en högre dos användas, medan en lägre dos räcker för mindre frodiga växtligheter och sorter som är mer motståndskraftiga mot snömögel. Sprutning kan ske vid nattfrost, och då går det ofta tekniskt sett bäst eftersom marken bär maskinerna bättre. Under dagen bör temperaturen dock stiga över 5 °C. Bekämpning av snömögel har framgångsrikt genomförts även så sent som i november–december, men risken finns att ett permanent snötäcke hinner bildas. Om bekämpningen inte har genomförts tidigare kan senare sprutning övervägas om fältet är tillräckligt torrt och snöfritt.
Snömögelbekämpning kräver beaktande av flera olika faktorer
En av de viktigaste åtgärderna för att förebygga snömögel är mångsidig växtföljd, som minskar mängden snömögelsporer i jorden. Odling av stråsäd år efter år och lämna växtrester på samma fält ökar risken för sjukdomsspridning avsevärt. Sådd av obehandlat utsäde ökar också risken. Skuggiga områden nära skogskanter samt låglänta och platta marker är mer utsatta för snömögel. Tidig sådd och frodiga växtbestånd ökar risken. Geografiskt sett är risken större utanför kustområden och på platser där snön ligger kvar längre. Trots detta har fullständiga snömögelskador också observerats i kustområden. I värsta fall kan förlusten av flera tiotals hektar höstgrödor på grund av snömögel innebära stora kostnader för en enskild gård, med förluster på flera tusen euro. Kostnaden för snömögelbekämpning ligger på högst några tiotals euro per hektar. Åtminstone de mest riskfyllda skfiten och områdena bör behandlas och växtbestånden försäkras inför vintern, oavsett gårdens läge, om beståndet är i gott skick.