Mansikan viljelyssä kasvintuhoojien torjunta on kriittinen osa sadon onnistumista. Tehokkaiden kasvinsuojeluaineiden kestämätön käyttö voi kuitenkin johtaa resistenssin kehittymiseen, mikä heikentää aineiden tehoa ja vaikeuttaa tulevaisuuden torjuntatoimia. Resistenssin hallinta onkin yksi tärkeimmistä osa-alueista pitkäjänteisessä ja kestävässä kasvinsuojelussa. Sen merkitys korostuu entisestään, kun kasvinsuojeluainevalikoima kaventuu.
Miten resistenssi syntyy?
Resistenssi kehittyy, kun kasvintuhoojat, kuten taudinaiheuttajat tai tuhohyönteiset, altistuvat toistuvasti samoille tehoaineille tai tehoaineryhmille. Eliöiden solujen jakautuessa voi tapahtua mutaatioita, jotka aiheuttavat kestävyyttä kasvinsuojeluaineita vastaan. Kasvinsuojelun aiheuttaman valintapaineen myötä mutatoidut yksilöt selviytyvät ja lisääntyvät. Lopulta torjunta-aine menettää tehonsa kokonaan tai sen vaikutus heikkenee merkittävästi.
Resistenssiä on neljää päätyyppiä:
- Kohdemutaatio: Torjunta-aine ei enää kiinnity kohde-eliöön, jolloin aine ei vaikuta lainkaan. Esimerkiksi atsoksistrobiini (Amistar) -resistenssi muodostuu harmaahomeella tällä tavoin. Kohdemutaatio aiheuttaa usein totaalisen kestävyyden tehoainetta vastaan.
- Kohdeproteiinia muodostuu mutaation myötä enemmän kuin aikaisemmin ja tehon saaminen vaatii entistä suurempaa annosta. Tämä resistenssityyppi on kuitenkin esim. mansikan harmaahomeella hyvin harvinainen.
- Mutaatio efluksipumpussa: Mutaatio aiheuttaa muutoksen efluksipumpussa, joka alkaa siivota tehoainetta solusta vähentäen torjunnan tehoa. Aiheutunut resistenssi ei ole täydellinen, tehoaineen vaikutus vain heikkenee.
- Detoksifikaatio: Tehoaine hajoaa mutaation myötä kasvintuhoojan elimistössä, ennen kuin se ehtii vaikuttaa. Detoksifikaatio -mutaatioita esiintyy esim. rikkakasveilla, mutta on harvinainen taudinaiheuttajilla.
Tehokkaat keinot resistenssin hallintaan harmaahomeen torjunnassa
Viljelijät voivat omilla toimillaan hidastaa resistenssin kehittymistä ja varmistaa kasvinsuojeluaineiden pitkäaikaisen tehon. Keskeiset toimenpiteet ovat:
Vaihtelu ja vuorottelu: Käytä eri vaikutusmekanismeihin perustuvia aineita ja vältä peräkkäiskäyttöä. Suositus on maksimissaan kolme kemiallista ruiskutusta kaudessa, ja jokaisella käsittelyllä eri tehoaineryhmä.
Monipuolinen torjunta: Yhdistä biologiset valmisteet kemialliseen torjuntaan. Esimerkiksi Lalstop G46, uusi biologinen kasvinsuojeluaine, on tehokas harmaahomeen torjunnassa ja soveltuu käytettäväksi integroidussa kasvinsuojelussa.
Oikea-aikaisuus: Noudata suositeltuja käsittelyajankohtia ja annostuksia. Ota huomioon kasvinsuojeluaineen toimintatapa ja sen asettamat vaatimukset esim. ajoitukselle ja vesimäärälle.
Ennaltaehkäisy: Hyvä viljelyhygienia ja viljelykierto vähentävät tautipainetta ja kasvintuhoojien esiintymistä, vähentäen torjunta-aineiden käyttöpaineita. Myös istutustiheydellä on merkittävä vaikutus tautipaineeseen. Rehevässä ja tiiviissä kasvustossa harmaahomeriski on paljon ilmaavaa kasvustoa pienempi.
Ajankohtaiset muutokset kasvinsuojeluaineissa
Kasvinsuojeluaineiden rekisteröinnit muuttuvat jatkuvasti. Tällä hetkellä viljelijöiden on hyvä huomioida seuraavat asiat:
- Frupican käyttö on sallittu 20.5.2025 asti
- Moventon käyttö on sallittu 31.10.2025 asti
- Hallmark/Karate Zeonin käyttö päättyy 31.9.2025
- Matrigon ei ole enää sallittu mansikalle
Ota yhteys asiantuntijoihimme ja pysy ajan tasalla uusimmista kasvinsuojeluratkaisuista. Viljelijän Berneriltä saat ohjeet kestäviin harmaahomeohjelmiin sekä myös muihin viljelyratkaisuihin!
Hantering av resistens inom jordgubbarnas växtskydd – nyckeln till hållbar odling
Bekämpning av växtskadegörare är en kritisk del av en framgångsrik jordgubbsodling. En ohållbar användning av även de mest effektiva växtskyddsmedlen kan dock leda till resistensutveckling, vilket minskar medlens effektivitet och försvårar framtida bekämpningsåtgärder. Hantering av resistens är därför en av de viktigaste aspekterna inom långsiktigt och hållbart växtskydd. Dess betydelse ökar ytterligare i takt med att tillgången på växtskyddsmedel minskar.
Hur uppstår resistens?
Resistens utvecklas när växtskadegörare, såsom patogener eller skadedjur, upprepade gånger exponeras för samma verksamma ämnen eller ämnesgrupper. Vid celldelning kan mutationer uppstå, vilket kan ge organismerna en ökad motståndskraft mot växtskyddsmedlen. På grund av det selektionstryck som bekämpningen skapar överlever och förökar sig de muterade individerna. Till slut förlorar bekämpningsmedlet sin effekt helt eller får en avsevärt försvagad verkan.
Det finns fyra huvudtyper av resistens:
- Måltavlemutation: Växtskyddsmedlet kan inte längre binda sig till målorganismen, vilket gör att det inte har någon verkan. Till exempel uppstår resistens mot azoxystrobin (Amistar) hos gråmögel på detta sätt. Måltavlemutationer leder ofta till total resistens mot det verksamma ämnet.
- Ökad produktion av målproteinet: Mutationen leder till att målorganismen producerar mer av det protein som bekämpningsmedlet riktar in sig på, vilket gör att en högre dos krävs för att uppnå effekt. Denna typ av resistens är mycket sällsynt, särskilt hos gråmögel i jordgubbar.
- Mutation i effluxpumpen: En förändring i effluxpumpen gör att den effektivt avlägsnar bekämpningsmedlet från cellen, vilket minskar dess verkan. Denna resistensform är inte total, men den försvagar effekten av det verksamma ämnet.
- Detoxifiering: Det verksamma ämnet bryts ned i skadegörarens organism innan det hinner verka. Detoxifieringsmutationer förekommer exempelvis hos ogräs, men är sällsynta hos patogener.
Effektiva strategier för att hantera resistens vid bekämpning av gråmögel
Odlare kan med sina egna åtgärder bromsa resistensutvecklingen och säkerställa att växtskyddsmedlen förblir effektiva på lång sikt. De viktigaste åtgärderna inkluderar:
Variation och växling: Använd medel med olika verkningsmekanismer och undvik upprepad användning av samma preparat. Rekommendationen är maximalt tre kemiska besprutningar per säsong, där varje behandling ska baseras på en annan verkningsmekanism.
Mångsidig bekämpning: Kombinera biologiska preparat med kemisk bekämpning. Till exempel är Lalstop G46, ett nytt biologiskt växtskyddsmedel, effektivt mot gråmögel och kan användas i integrerat växtskydd.
Rätt behandlingstidpunkt: Följ rekommenderade behandlingsintervall och doseringar. Ta hänsyn till växtskyddsmedlets verkningssätt och dess krav på till exempel timing och vattenmängd.
Förebyggande åtgärder: God odlingshygien och växtföljd minskar sjukdomstrycket och förekomsten av skadegörare, vilket i sin tur minskar behovet av bekämpningsmedel. Även planteringsavståndet har en stor inverkan på sjukdomstrycket – en luftig odling har betydligt lägre risk för gråmögel än en tät och frodig odling.
Aktuella förändringar inom växtskyddsmedel
Registreringarna för växtskyddsmedel förändras kontinuerligt. För närvarande bör odlare vara medvetna om följande:
- Frupica är tillåtet fram till 20.5.2025.
- Movento är tillåtet fram till 31.10.2025.
- Hallmark/Karate Zeon är förbjudet från och med 31.9.2025.
- Matrigon är inte längre tillåtet för jordgubbar.
Kontakta våra experter för att hålla dig uppdaterad om de senaste växtskyddslösningarna och få vägledning för hållbara växtskyddsprogram mot gråmögel!