Syksyn aikana kertyneen biomassan määrän perusteella voidaan arvioida syysöljykasvien satopotentiaalia ja keväisen typpilannoituksen tarvetta. Typpilannoitustarpeen määrittelyä varten tarvitaan biomassan lisäksi viljelijän itse asettama satotasotasotavoite sekä lohkon multavuustieto, jonka perusteella voidaan arvioida maasta kesällä vapautuvan typen määrä. Mitä enemmän biomassaa on kertynyt ja mitä multavampi maalaji on, sitä vähemmän typpeä tarvitaan kevään lannoituksessa. Syksyn aikana hyvin kehittynyt kasvusto runsasmultaisella maalla ei siten välttämättä tarvitse enää keväällä erityisen runsasta typpilannoitusta.
Biomassamääritys on helppo ja nopea tapa ennakoida syysöljykasvien typpilannoitustarvetta ja samalla voi arvioida myös kasvuston talvehtimisedellytyksiä. Tee määritys näin:
- Mittaa ja merkitse esim. merkintäspraylla 1 m2 kokoinen alue kasvustoon. Ota samalla itsellesi kuva alueesta.
- Leikkaa kaikki alueella kasvavat syysrypsit tai -rapsit maanrajasta poikki joko saksilla tai terävällä puukolla ja kerää kasvinosat tarkasti talteen isoon kassiin.
- Punnitse paino ja kirjaa lukema itsellesi muistiin jatkokäyttöä varten.
- Toista mittaus uudelleen muutaman kerran eri lohkon osista. Jos tiedät lohkon kasvustossa olevan vaihtelua, kannattaa mittauksia suorittaa hieman erilaisilta alueilta, jolloin typpilannoitusmäärää voidaan tarkentaa lohkon eri osilla.
- Ota yhteyttä Viljelijän Bernerin asiakasvastaaviin talven ja kevään aikana. Heiltä saat arvion syysöljykasvisi typpilannoitustarpeesta.
Höstoljeväxternas biomassa på hösten indikerar kommande skördepotential och gödslingsbehov på våren
Baserat på mängden biomassa som bildats under hösten kan man uppskatta höstoljeväxternas skördepotential och behovet av kvävegödsling på våren. För att fastställa behovet av kvävegödsling behövs, utöver biomassa, även det skördemål som odlaren själv har satt samt information om markens mullhalt. Med dessa uppgifter kan man bedöma mängden kväve som frigörs från jorden under sommaren. Ju mer biomassa som har bildats och ju högre mullhalt jorden har, desto mindre kväve behövs i vårgödslingen. Ett välutvecklat bestånd på mullrik jord på hösten kan därför innebära att ett särskilt stort kvävetillskott inte behövs på våren.
Biomassabestämning är ett enkelt och snabbt sätt att förutse behovet av kvävegödsling för höstoljeväxter och samtidigt bedöma beståndets övervintringsförutsättningar. Gör så här:
- Mät upp och markera exempelvis med märkfärg ett område på 1 m² i beståndet.
- Ta samtidigt ett foto av området för din dokumentation. Klipp av alla höstrybs- eller höstrapsplantor inom området vid markytan med sax eller en vass kniv, och samla in växtdelarna noggrant i en stor påse.
- Väg biomassan och anteckna vikten.
- Upprepa mätningen på några olika ställen på skiftet. Om du vet att beståndet varierar inom skiftet, är det bra att upprepa mäningen på olika områden, vilket gör att kvävegödselmängden kan anpassas för olika delar av fältet.
- Kontakta kundansvariga hos Viljelijän Berner under vintern och våren. De hjälper dig att ge dig en bedömning av kvävegödslingsbehovet för dina höstoljeväxter.